Livets utveckling 7A

Ni ska ha grundläggande kunskaper om livets utveckling!

Besvara följande frågor. Inlämning på IST när ni är färdiga.

1. När bildades jorden?
2. Hur tror man att vattnet bildades på jorden?
3. När och hur uppstod det första livet på jorden? Vad var det för typ av organismer?
4. När och hur bildades syre på jorden?
5. Ungefär när utvecklades dessa organismer på jorden?

a) bakterier och arkéer
b) växter (sporväxter och fröväxter)
c) svampar
d) ryggradslösa djur
e) fiskar
d) reptiler och dinosaurier
e) däggdjur
f) blommor (växter som kan bilda blommor)
g) människan

Fakta hittar ni på den här länken!

grundskoleboken.se, livets utveckling

Bilder på när olika typer av liv utvecklades på jorden.

Bild 1
Bild 2
Bild 3

Teknik - Ljuslykta år 9

Instruktion ljuslykta:

https://drive.google.com/open?id=1oVjnod7PKLUvjmBLs55MhwrUk_h0m5ToLXLd4EGCS1I

Laboration - celler hos rödlök

https://drive.google.com/open?id=1ae4apYkimTP0L_YCAx7QN3EWnbm7fv0U

7E - Cellen

Celler

Ni ska känna till skillnader mellan djurceller och växtceller, och veta hur celler är uppbyggda.

Börja med att läsa, eller lyssna, på kapitlen:

Levande organismer och Encelliga och flercelliga organismer

De finns på Digilär/Biologi/Introduktion.

Uppgifter:

1. Rita en bild av en växt- och en djurcell.
2. Vilka delar finns i cellerna? Skriv ner vad varje del har för funktion i cellen.
3. Jämför växtcellen och djurcellen. Berätta vilka skillnader som finns.

https://www.youtube.com/watch?time_continue=28&v=F563JbJMr1M

Mall för källkritik

Mall för källkritik:

https://drive.google.com/open?id=1IsKAMyJlQED7oFsxoXkvJ8aaP82pxViq

Diskussionsuppgift 9A och 9D

Muntligt - Den globala uppvärmningen

Under perioden:
v.46-47
I undervisningen:
Växthuseffekten är en naturlig sak, och väldigt viktig (livsavgörande!) för oss här på jorden.
Med den globala uppvärmningen menar vi att det blir varmare och varmare på jorden vilket leder till många problem.
Forskare menar att den globala uppvärmningen kan ha många olika orsaker, naturliga och sådana som är skapade av oss människor.
Er uppgift är att söka reda på argument för båda sidorna och att sedan kunna använda er av informationen i en diskussion.
Utgå från dessa två påståenden!
1. Den globala uppvärmningen vi nu ser orsakas av människan. Vilka argument och fakta talar för den åsikten?
2. Den globala uppvärmningen har naturliga orsaker. Vilka argument och fakta talar för den åsikten?
Ni ska använda er av olika källor och göra källkritik på dem.
Ni ska även bilda er en egen uppfattning och kunna argumentera för den! Ni ska kunna ta ställning och motivera varför ni tycker som ni gör!
Konkreta mål:

• Ni ska kunna delta i samtal och diskussioner kring naturvetenskapliga ämnen.
• Ni ska i diskussionen visa att ni kan skilja på fakta och värderingar.
• Ni ska kunna ta ställning och motivera varför ni tycker som ni gör.
• Källkritik! Ni ska använda er av olika källor och föra resonemang kring deras trovärdighet och relevans.

Examination:
Muntlig diskussion i grupper om 3-5 elever.
Inlämning av källkritik på källorna ni har använt.

Kunskapskrav

Biologi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Fysik - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kemi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Prov 7A fysik : Big bang, tid och materia

Detta ska ni kunna till provet!

BIG BANG

1. Du ska kortfattat kunna förklara vad big bang var för något.
2. Du ska veta vad elementarpartiklar är och ge exempel på några sådana.
3. Du ska veta vilka de första grundämnena som bildades efter big bang var.
4. Du ska kunna förklara vad som menas med att universum fortfarande expanderar.
5. Du ska kunna förklara begreppen multiversum, makrokosmos och mikrokosmos.

TID, LÄNGD OCH RUM

1. Du ska kunna föklara vad SI-systemet är och kunna ge exempel på några grundenheter.
2. Du ska kunna förklara skillnaden mellan storhet, mätetal och enhet genom att ge ett exempel.
3. Du ska veta vad ett prefix är och kunna ge några exempel.
4. Du ska kunna ge ett exempel på hur man räknar ut volymen av något regelbundet föremål. Till exempel ett rätblock.
5. Du ska kunna berätta hur man kan räkna ut volymen på ett föremål som är oregelbundet. Till exempel en sten.

MASSA OCH DENSITET

1. Du ska kunna förklara vad materia är.
2. Du ska kunna förklara vad densitet är och veta någon enhet man använder för att ange densiteten för ett ämne.
3. Du ska kunna räkna ut densiteten på ett föremål då du vet föremålets massa och volym.
4. Du ska kunna förklara hur det kommer sig att vissa föremål flyter på vatten medans andra sjunker.

Labb värme år 9

Laboration : värmeledning

Ni ska genomföra en laboration som handlar om värmeledning.
Bakgrundsfakta hittar ni på Digilär. Fysik/Tryck och värme/Värmetransport/Ledning.
https://xn--digilr-fua.se/inloggad/fysik-gr-sen/fysik-grundskolans-senare-del/tryck-och-varme/textavsnitt/varmetransport

Laborationsinstruktion:

Material:
3 st bägare (250 ml eller 100 ml)
1 större bägare eller e-kolv
Trefot
Trådnät
Tändstickor
Brännare
Trasor
Tejp
Termometer
Glasstav

Genomförande:

1. Ställ fram tre stycken lika stora bägare.

• Låt bägare nummer ett vara precis som den är
• Runt bägare två fäster du torra trasor
• Runt bägare tre fäster du blöta trasor

2. Koka upp vatten i en större bägare eller e-kolv.
3. När vattnet har kokat upp, häll över exakt samma mängd varmt vatten i var och en av de tre bägarna du förberett tidigare.
4. Mät temperaturen på vattnet i de tre bägarna med jämna mellanrum med hjälp av en termometer.
5. Skriv ner dina mätresultat i en tabell.

Skriv en labbrapport enligt modellen vi använder oss av, där du redovisar dina resultat och de slutsatser du kan dra utifrån försöket. Mallen finns på Tommys blogg: http://lejonbacken.blogspot.se

Säkerhet:
Brännare! Har du långt hår använder du hårsnodd!
Kokande vatten. Var försiktig!
Material som bägare och trefot blir väldigt varma. Iakttag försiktighet!
Var försiktig när du häller över det varma vattnet. Använd till exempel trasa eller grytunderlägg för att inte bränna dig.

Konkreta mål:

Visa att du kan följa labbinstruktioner.
Använda utrustning säkert, ändamålsenligt och effektivt.
Kan dra slutsatser utifrån fysikens teorier och modeller.
Kan använda korrekta naturvetenskapliga ord.
Diskuterar eventuella felkällor och ger förslag på förbättringar.
Dokumenterar arbetet enligt mallen för labbrapporter. Mätresultat i tabell.

Examination:

Inlämning av laborationsrapport senast fredag v.45.

9A, 9D : Matematikplanering

Kapitel 2 : Funktioner och algebra

Grundkurs. Uppgifter som alla bör göra:

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 12, 13, 16, 17, 20, 22, 23, 24, 27

9A : YouTube-klipp om Shakespeare

Repetition inför matteprovet år 9

https://drive.google.com/open?id=0B8vGYUqASyiGcE85dUMzOGtQZFE

Rapportmall för projektrapport!

Fiskpinnen – från hav till bord (RUBRIK)

Gå på visa -> sidhuvud och sidfot
Skriv in namn i vänster övre hörn, tabba (->I) till höger hörn, skriv in klass. Tryck enter
Skriv in ämnen under ditt namn, tabba och skriv Brönjaskolan under klass. Tryck pil ned.
Skriv. Lärare: och dina lärares namn och efternamn.

Gå på infoga -> sidnummer
Gå på infoga -> brytning -> sidbrytning

Skriv innehållsförteckning (rubrik 1)
(Skriv ingenting här ännu, det gör ni det absolut sist).

Gå på infoga -> brytning -> sidbrytning

Skriv inledning (rubrik 2)

Faktadel (rubrik 1)

(Egna rubriker under denna skrivs med rubrik 2)

Analys och slutsats (rubrik 1)

Sammanfattning (rubrik 1)

Källförteckning (rubrik 1)
Här ska även källkritiken in.


Glöm inte att källor skrivs löpande i text och att citat ska följa regler för hur ni skriver citat (ser digilär -> svenska -> skriva -> vetenskapliga texter – att hänvisa korrekt enligt Harvardmodellen.

När ni är färdig,
Ställ er på sida 2 (innehållsförteckningen)
Klicka på infoga -> index och förteckningar – välj innehållsförteckning

Kemiläxa 7A - Inlämnad senast fredag 15/9

Ni har en läxa i kemi till fredag 15/9.

1. Ni ska läsa stycket Syre är livsviktigt som finns i kemiboken på s.48.
2. Besvara frågorna som finns på länken nedanför före lektionen vi har på fredag.

Frågor, förbränning av magnesium

Ni får hjälp att besvara frågorna på s.48, samt ordlistan som finns i kemiboken på s.200.

ABISKO : FÄLTSTUDIE

Ni ska skriva en rapport som innehåller följande:

• Arter. Ge exempel på några arter som är typiska för Abisko. Växter, djur, svampar. Utgå helst från bilder ni tog med kamera uppe i Abisko. Artbestäm då med en flora eller fauna.
• Levande och icke-levande delar i ekosystemet. Ge något exempel på hur en icke-levande del påverkar livsvillkoren för en levande del av ekosystemet i Abisko.
• Näringsväv. Ge ett exempel på en näringsväv som innehåller arter som finns i Abisko.
• Klimatförändringar. Visa att du kan föra ett resonemang om hur klimatförändringarna framöver kan påverka livet och miljöerna uppe i den svenska fjällvärlden.

Tips! Se denna film!

Klimatbomben i Abisko

Planering - Fältstudie Abisko

Under perioden:
v.35-36
I undervisningen:
Uppgiften:

1. Ni ska resonera kring hur ekosystemet i en viss biotop i fjällmiljö är uppbyggt. 
2. Du ska ta reda på de olika delar som ingår i ett ekosystem, både levande delar (djur, växter, människor, svampar, bakterier etc.) och icke-levande delar (mark, vatten, luft, ljustillgång etc.) 
3. Detta ska du göra genom att planera och genomföra en fältstudie (se punkter nedan)
   • Du ska planera en fältstudie där du ska undersöka en vald biotop i Abisko.Skriv ned din planering.
   • Du ska genomföra din undersökning och dokumentera med bilder. Du får absolut inte plocka med dig någonting i en nationalpark!
   • När du kommer tillbaka till skolan ska du slutföra din undersökning och sammanställa den i en text.
   • Utifrån din fältstudie ska du beskriva din biotop:
     • Ge exempel på arter (växter, djur) du fann där.
     • Vilka biotiska och abiotiska faktorer som påverkar ekosystemet fann du? Ge några exempel på hur de påverkar miljön.
     • Ge ett exempel på en näringsväv som skulle kunna förekomma i din biotop.
     • Resonera kring hur klimatförändringar skulle kunna påverka din biotop.

Konkreta mål:
* Planera och genomföra en fältstudie i fjällmiljö
* Söka naturvetenskaplig information, t ex flora
* Dokumentera ditt arbete i form av en skriftlig rapport med bilder
* Redogöra för olika faktorers inverkan på ekosystemet
* Ge exempel på en näringsväv
* Resonera kring hur klimatförändringarna kan påverka miljön i fjällen
Examination:
Inlämning av rapport.

Kunskapskrav

Biologi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.	Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.	Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

v.22 Sex och samlevnad. 8A och 8D.

Läs s.280-281 om könsorganen.

Besvara följande frågor.

Var bildas mannens sädesceller?

Var bildas äggcellerna hos en kvinna?

Vad är impotens för något?

Vad är vestibulit?

Förklara begreppet omskärelse!

Vad är mödomshinnan för något?

Vad har kvinnans livmoder för uppgift?

Läs s.282-283 om mens och befruktning.

Besvara följande frågor.

Förklara vad mens är!

Vad är klimakteriet?

Förklara vad befruktning är!

Var sker befruktningen?

Att fundera på:

Kan en kvinna bli gravid när som helst under en månad?

Är det helt säkert att en kvinna inte kan bli gravid under mensen och strax efter?

v.21. Sex och samlevnad. 8A, 8D.

Att skaffa barn!

Diskussionsuppgift i grupp.

Avslutande gemensam diskussion i klass.

• I vilken ålder tycker du att det är lämpligt att skaffa barn? Motivera!
• När är det lämpligt att skaffa barn rent biologiskt? Motivera!
• Innan man skaffar barn, vad är viktigt att tänka på? Förklara och motivera dina tankar!

 Vad säger lagen om sex?

Läs s.278-279 i biologiboken.

Läs mer på denna länk:

http://www.umo.se/Sex/Aldersgrans-for-sex/

• Ge några exempel på vad lagen i Sverige säger om sex!
• Vad säger lagen i Sverige om prostitution/köp av sexuella tjänster?
• Ser lagarna olika ut i olika delar av världen? Kolla på nätet och se om ni kan hitta några exempel på skillnader.

7E - Planering matematik : Statistik

STATISTIK

Grundkurs:

Dessa tal ska alla räkna:

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 12, 14, 16, 18, 19, 20, 22, 23, 24, 28, 29, 31, 32, 35, 36, 39

Ellära

ELLÄRA

Material:

glödlampor
lamphållare
batterier
sladdar



1. Koppla en lampa till ett batteri och se så att det fungerar - att lampan lyser!

- Rita ett kopplingsschema för din koppling!

2. Seriekoppla två glödlampor.

- Blir det någon skillnad i ljusstyrkan på lamporna jämfört med uppgift 1?
- Testa att skruva ut ena lampan. Vad händer?
- Förklara!
- Rita ett kopplingsschema för din seriekoppling!

3. Parallellkoppla två glödlampor.

- Ser du någon skillnad i ljusstyrkan jämfört med i uppgift 1 och 2? Förklara!
- Skruva ut den ena lampan. Vad händer?
- Rita ett kopplingsschema för din parallellkoppling!

4. Seriekoppla två batterier till en glödlampa och till två glödlampor.

- Jämför med uppgift 1 och 2. Blir det någon skillnad i ljusstyrka?
- Rita kopplingsschema!

8A, 8D : Sexuellt överförbara sjukdomar

Kan man bli sjuk av att ha sex?

Källor:

Biologiboken s.290-293
rfsu.se

1. Ta reda på vilka olika könssjukdomar som finns och besvara dessa frågor.

• Vad beror könssjukdomen på?
• Vilka symptom kan de ge?

2. Vad säger smittskyddslagen?

3. Vilka könssjukdomar lyder under smittskyddslagen?

4. Varför lyder just dessa sjukdomar under smittskyddslagen?

5. Ge några exempel på andra besvär i könsorganen.

6. Hur tycker du att vi ska gå till väga för att minska risken och spridningen av dessa?

8A och 8D. Biologi: Sex och samlevnad

Börja med att läsa sidan 272-277 i biologiboken.

Försök sedan att gruppvis besvara följande frågor:

I slutet av lektionen tar vi en gemensam klassrumsdiskussion kring frågorna!

(s. 273-275)

1. Besvara följande frågor om puberteten!

• Vad innebär puberteten?
• Inträffar puberteten i samma ålder hos alla människor?
• Vad händer rent kroppsligt vid puberteten hos pojkar och flickor?
• Hur påverkas vi mentalt vid puberteten?

2. Vilka fördelar finns det med könlig (sexuell) fortplantning jämfört med könlös fortplantning?

3. Förklara begreppen heterosexuell, homosexuell och bisexuell.

(s.276-277)

4. Ge något exempel på hur vi människor historiskt har sett på sex!

5. Hur var synen på sex i Sverige förr i tiden? Ge två exempel!

6. Finns det olika syn i världen på det här med äktenskap och familj? Ge exempel.

7. Förklara begreppen HBT och HBTQ!

7E Matteplanering v.18-19

Kapitel 6 : Procent

Grundkurs, tal som alla ska räkna:

1, 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 14, 16, 18, 21, 22, 29, 30, 31, 33, 36, 38, 39, 42, 44, 45, 48, 51, 52

8A och 8D - Matteplanering vecka 19

v.19

Stora och små tal

På grundkursen ska alla räkna dessa tal:

1, 3, 6, 7, 10, 11, 12, 14, 17, 18, 19, 20, 24, 26, 27, 31, 33, 35, 38, 39, 40, 41

Människokroppen, kunskapskoll

Ett litet snabbtest om människokroppen! Klicka på länken nedan för att komma till testet!

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScU60r8qbTNvP2FbW5IxC9Vu5hTCuVPpJ4qrzmUYCnU2S3bbQ/viewform?usp=sf_link

7E, här kan ni läsa lite mer om vad friktion är och vad det beror på!

http://illvet.se/fysik/vad-ar-friktion

MALL LABORATIONSRAPPORT

1. FRÅGESTÄLLNING

Skriv ner vad du tänker undersöka!

2. HYPOTES

Skriv ner det du tror kan vara en lösning på frågan!
Vad tror du att undersökningen kommer att visa utifrån det material du har och den metod du använder?

3. MATERIAL

Gör en lista på allt material du använder i din undersökning.
Även säkerhetsutrustning.

4. METOD

Skriv ner hur du gör undersökningen.
Gärna med en punktlista!

5. RESULTAT

Beskriv det du ser.
Eventuellt bilder.
Mätresultat i tabell med tabellhuvud.

6. FELKÄLLOR

Lista felkällor.
Ge exempel på hur du hade kunnat förbättra undersökningen för att få ett tydligare eller mer korrekt resultat. Försök att ge specifika förslag på förbättringar för just den laborationen du gör.

7. SLUTSATS

Stämde hypotesen?
Svara på frågan utifrån naturvetenskapliga modeller och teorier.
Förklara med rätt ord och begrepp.
Du kan även diskutera praktiska användningsområden för detta.

8A och 8D - Matteplanering

v.18

Sannolikhet

1, 2, 3, 5, 7, 11, 12, 20, 21, 28, 29, 32, 35, 36, 37, 40, 42

Hjärnan

Hjärnan. Biologiboken s.230-250.

1. Vad heter hjärnans olika delar?

Bild. Hjärnans uppbyggnad.

2. Jobba med frågorna på sidan 250 i biologiboken.

Alla ska göra minns du? frågorna.
Men om du är snabb så gör du även förstår du? och utmaningen.