Miljöproblem som det pratas mycket om:

• Global uppvärmning (växthuseffekten)
• Försurning (hav, sjöar, mark)
• Övergödning (sjöar)
• Dålig luft (exempelvis i stadsmiljöer, nära vältrafikerade vägar, 97:an till exempel)
• Plaster i haven
• Miljögifter (i mark och vatten, i levande organismer)

Besvara dessa frågor om varje problem.

Anteckna! Det du lär dig här ska du senare använda i en muntlig diskussion kring miljö och miljöproblem.

1. Vad menar vi?
2. Vad beror det på?
3. Vilka problem kan detta ge?
4. Ge något exempel på platser som är drabbade av detta?
5. Är detta ett globalt, regionalt eller lokalt problem?
6. Finns det något vi kan göra?
7. Vad kan du själv göra?

Livets utveckling 7A

Ni ska ha grundläggande kunskaper om livets utveckling!

Besvara följande frågor. Inlämning på IST när ni är färdiga.

1. När bildades jorden?
2. Hur tror man att vattnet bildades på jorden?
3. När och hur uppstod det första livet på jorden? Vad var det för typ av organismer?
4. När och hur bildades syre på jorden?
5. Ungefär när utvecklades dessa organismer på jorden?

a) bakterier och arkéer
b) växter (sporväxter och fröväxter)
c) svampar
d) ryggradslösa djur
e) fiskar
d) reptiler och dinosaurier
e) däggdjur
f) blommor (växter som kan bilda blommor)
g) människan

Fakta hittar ni på den här länken!

grundskoleboken.se, livets utveckling

Bilder på när olika typer av liv utvecklades på jorden.

Bild 1
Bild 2
Bild 3

Laboration - celler hos rödlök

https://drive.google.com/open?id=1ae4apYkimTP0L_YCAx7QN3EWnbm7fv0U

7E - Cellen

Celler

Ni ska känna till skillnader mellan djurceller och växtceller, och veta hur celler är uppbyggda.

Börja med att läsa, eller lyssna, på kapitlen:

Levande organismer och Encelliga och flercelliga organismer

De finns på Digilär/Biologi/Introduktion.

Uppgifter:

1. Rita en bild av en växt- och en djurcell.
2. Vilka delar finns i cellerna? Skriv ner vad varje del har för funktion i cellen.
3. Jämför växtcellen och djurcellen. Berätta vilka skillnader som finns.

Diskussionsuppgift 9A och 9D

Muntligt - Den globala uppvärmningen

Under perioden:
v.46-47
I undervisningen:
Växthuseffekten är en naturlig sak, och väldigt viktig (livsavgörande!) för oss här på jorden.
Med den globala uppvärmningen menar vi att det blir varmare och varmare på jorden vilket leder till många problem.
Forskare menar att den globala uppvärmningen kan ha många olika orsaker, naturliga och sådana som är skapade av oss människor.
Er uppgift är att söka reda på argument för båda sidorna och att sedan kunna använda er av informationen i en diskussion.
Utgå från dessa två påståenden!
1. Den globala uppvärmningen vi nu ser orsakas av människan. Vilka argument och fakta talar för den åsikten?
2. Den globala uppvärmningen har naturliga orsaker. Vilka argument och fakta talar för den åsikten?
Ni ska använda er av olika källor och göra källkritik på dem.
Ni ska även bilda er en egen uppfattning och kunna argumentera för den! Ni ska kunna ta ställning och motivera varför ni tycker som ni gör!
Konkreta mål:

• Ni ska kunna delta i samtal och diskussioner kring naturvetenskapliga ämnen.
• Ni ska i diskussionen visa att ni kan skilja på fakta och värderingar.
• Ni ska kunna ta ställning och motivera varför ni tycker som ni gör.
• Källkritik! Ni ska använda er av olika källor och föra resonemang kring deras trovärdighet och relevans.

Examination:
Muntlig diskussion i grupper om 3-5 elever.
Inlämning av källkritik på källorna ni har använt.

Kunskapskrav

Biologi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Fysik - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kemi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

ABISKO : FÄLTSTUDIE

Ni ska skriva en rapport som innehåller följande:

• Arter. Ge exempel på några arter som är typiska för Abisko. Växter, djur, svampar. Utgå helst från bilder ni tog med kamera uppe i Abisko. Artbestäm då med en flora eller fauna.
• Levande och icke-levande delar i ekosystemet. Ge något exempel på hur en icke-levande del påverkar livsvillkoren för en levande del av ekosystemet i Abisko.
• Näringsväv. Ge ett exempel på en näringsväv som innehåller arter som finns i Abisko.
• Klimatförändringar. Visa att du kan föra ett resonemang om hur klimatförändringarna framöver kan påverka livet och miljöerna uppe i den svenska fjällvärlden.

Tips! Se denna film!

Klimatbomben i Abisko

Planering - Fältstudie Abisko

Under perioden:
v.35-36
I undervisningen:
Uppgiften:

1. Ni ska resonera kring hur ekosystemet i en viss biotop i fjällmiljö är uppbyggt. 
2. Du ska ta reda på de olika delar som ingår i ett ekosystem, både levande delar (djur, växter, människor, svampar, bakterier etc.) och icke-levande delar (mark, vatten, luft, ljustillgång etc.) 
3. Detta ska du göra genom att planera och genomföra en fältstudie (se punkter nedan)
   • Du ska planera en fältstudie där du ska undersöka en vald biotop i Abisko.Skriv ned din planering.
   • Du ska genomföra din undersökning och dokumentera med bilder. Du får absolut inte plocka med dig någonting i en nationalpark!
   • När du kommer tillbaka till skolan ska du slutföra din undersökning och sammanställa den i en text.
   • Utifrån din fältstudie ska du beskriva din biotop:
     • Ge exempel på arter (växter, djur) du fann där.
     • Vilka biotiska och abiotiska faktorer som påverkar ekosystemet fann du? Ge några exempel på hur de påverkar miljön.
     • Ge ett exempel på en näringsväv som skulle kunna förekomma i din biotop.
     • Resonera kring hur klimatförändringar skulle kunna påverka din biotop.

Konkreta mål:
* Planera och genomföra en fältstudie i fjällmiljö
* Söka naturvetenskaplig information, t ex flora
* Dokumentera ditt arbete i form av en skriftlig rapport med bilder
* Redogöra för olika faktorers inverkan på ekosystemet
* Ge exempel på en näringsväv
* Resonera kring hur klimatförändringarna kan påverka miljön i fjällen
Examination:
Inlämning av rapport.

Kunskapskrav

Biologi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.	Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.	Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

v.22 Sex och samlevnad. 8A och 8D.

Läs s.280-281 om könsorganen.

Besvara följande frågor.

Var bildas mannens sädesceller?

Var bildas äggcellerna hos en kvinna?

Vad är impotens för något?

Vad är vestibulit?

Förklara begreppet omskärelse!

Vad är mödomshinnan för något?

Vad har kvinnans livmoder för uppgift?

Läs s.282-283 om mens och befruktning.

Besvara följande frågor.

Förklara vad mens är!

Vad är klimakteriet?

Förklara vad befruktning är!

Var sker befruktningen?

Att fundera på:

Kan en kvinna bli gravid när som helst under en månad?

Är det helt säkert att en kvinna inte kan bli gravid under mensen och strax efter?

v.21. Sex och samlevnad. 8A, 8D.

Att skaffa barn!

Diskussionsuppgift i grupp.

Avslutande gemensam diskussion i klass.

• I vilken ålder tycker du att det är lämpligt att skaffa barn? Motivera!
• När är det lämpligt att skaffa barn rent biologiskt? Motivera!
• Innan man skaffar barn, vad är viktigt att tänka på? Förklara och motivera dina tankar!

 Vad säger lagen om sex?

Läs s.278-279 i biologiboken.

Läs mer på denna länk:

http://www.umo.se/Sex/Aldersgrans-for-sex/

• Ge några exempel på vad lagen i Sverige säger om sex!
• Vad säger lagen i Sverige om prostitution/köp av sexuella tjänster?
• Ser lagarna olika ut i olika delar av världen? Kolla på nätet och se om ni kan hitta några exempel på skillnader.

8A, 8D : Sexuellt överförbara sjukdomar

Kan man bli sjuk av att ha sex?

Källor:

Biologiboken s.290-293
rfsu.se

1. Ta reda på vilka olika könssjukdomar som finns och besvara dessa frågor.

• Vad beror könssjukdomen på?
• Vilka symptom kan de ge?

2. Vad säger smittskyddslagen?

3. Vilka könssjukdomar lyder under smittskyddslagen?

4. Varför lyder just dessa sjukdomar under smittskyddslagen?

5. Ge några exempel på andra besvär i könsorganen.

6. Hur tycker du att vi ska gå till väga för att minska risken och spridningen av dessa?

8A och 8D. Biologi: Sex och samlevnad

Börja med att läsa sidan 272-277 i biologiboken.

Försök sedan att gruppvis besvara följande frågor:

I slutet av lektionen tar vi en gemensam klassrumsdiskussion kring frågorna!

(s. 273-275)

1. Besvara följande frågor om puberteten!

• Vad innebär puberteten?
• Inträffar puberteten i samma ålder hos alla människor?
• Vad händer rent kroppsligt vid puberteten hos pojkar och flickor?
• Hur påverkas vi mentalt vid puberteten?

2. Vilka fördelar finns det med könlig (sexuell) fortplantning jämfört med könlös fortplantning?

3. Förklara begreppen heterosexuell, homosexuell och bisexuell.

(s.276-277)

4. Ge något exempel på hur vi människor historiskt har sett på sex!

5. Hur var synen på sex i Sverige förr i tiden? Ge två exempel!

6. Finns det olika syn i världen på det här med äktenskap och familj? Ge exempel.

7. Förklara begreppen HBT och HBTQ!

Hjärnan

Hjärnan. Biologiboken s.230-250.

1. Vad heter hjärnans olika delar?

Bild. Hjärnans uppbyggnad.

2. Jobba med frågorna på sidan 250 i biologiboken.

Alla ska göra minns du? frågorna.
Men om du är snabb så gör du även förstår du? och utmaningen.

Sinnena

Sinnena s.254-268 i biologiboken.

Innan du jobbar med frågorna till varje sinne, läs sidorna i biologiboken för att få en större bredd på dina kunskaper.

Inledning (s.254-255)

Fråga:

1. Vilka olika sinnen har vi?

Ögat och synen (s.256-259)

Bild. Ögats uppbyggnad.

Frågor:

2. Vad krävs för att du ska se saker?
3. Vart går signalerna från näthinnan?
4. Vilka egenskaper har tapparna och stavarna?
5. Vilken uppgift har regnbågshinnan?
6. Vilken del i ögat sköter avståndsinställningen?
7. Vad kännetecknar ett närsynt öga?
8. Hur rättar man till synen på ett närsynt öga?
9. Beskriv vad som gör att ögats lins kan ändra tjocklek.

Örat och hörseln (s.260-263)

Bild. Örats uppbyggnad.

Frågor:

10. Var sitter hörselcellerna?
11. Vilken uppgift har örontrumpeterna?
12. Vilka är de tre hörselbenen?
13. Vilka delar består balansorganen av?

Näsan och luktsinnet (s.264-265)

Frågor:

14. Förklara kortfattat hur du känner lukter.
15. Både djur och människor har stor nytta av sitt luktsinne. Ge några exempel.

Tungan och smaksinnet (s.266)

Frågor:

16. Vilka fem grundsmaker känner vi till idag?
17. Vad har smaklökarna för uppgift?

Känselsinnet (s.267)

Fråga:

18. Vilka olika typer av känselorgan finns det i huden?

Kroppens avfall

Kroppens avfall s. 224-229

• Läs sidan 224-226

• Vad heter delarna i kroppens avfallssystem? Gör sidan "UTSÖNDRINGEN" i länken nedanför!

Utsöndringen

• Besvara följande frågor:

1. Vilka är utsöndringsorganen?
2. Varför behöver kroppen utsöndringsorganen?
3. Beskriv kortfattat njurarnas funktion. Varför behöver vi njurarna?

MATEN

s.204-214 i biologiboken

Uppgift 1:

Hur är matspjälkningssystemet uppbyggt?

Klicka på länken nedanför för att öppna bilden!

Matspjälkningssystemet

Uppgift 2:

Läs sidorna i boken och gör uppgifterna på sidan 214.
Vi gör både minns du och förstår du på detta avsnitt.

ANDNINGEN

s. 216-221 i biologiboken

Uppgift 1:

Börja med att läsa faktasidorna om andningen i biologiboken, s.216-219.

Uppgift 2:

Vad heter de olika delarna i vårt system för andningen?

Klicka på länken nedanför för att öppna bilden.

Andningssystemets uppbyggnad

Uppgift 3:

Besvara dessa frågor om andningen:

s.216-219

1. Varför behöver vi andas?

2. Hur renas inandningsluften från smuts och andra partiklar som vi andas in?

3. Vilka muskler är det som sköter andningen?

4. Hur går gasutbytet i lungorna till?

5. Varför börjar vi andas snabbare när vi anstränger oss?

6. Förklara hur ljud uppstår när vi pratar!

s.220-221

7. Varför är det så farligt att starta en bil eller moped i ett garage som är stängt?